X
GO

Blogg

Fyra metoder för bättre gruppdynamik

Fyra metoder för bättre gruppdynamik

 

 

 

 

 

 

 

Innehåll

  • Vad är gruppdynamik?
  • Vägen till bättre gruppdynamik
  • Vidareutvecklas hos ExMi

 

Vad är gruppdynamik?

Precis som namnet antyder handlar gruppdynamik om samspelet mellan två eller fler människor. Vanligtvis brukar man prata om dynamik på arbetsplatser, då i team, arbetslag eller andra grupperingar emellan.

 

Exakt vad denna dynamik innefattar kan ibland vara svårt att sätta ord på. Svaret kan även variera från person till person. Med anledning av detta brukar vi föredra att dela med oss av ett exempel på hur samspelet mellan människor ser ut i ett fungerande team.

 

I grupperingar där dynamiken är bra känner sig samtliga inblandade trygga. Man är lika medveten om sina egna styrkor och svagheter som man är på de andras. Alla i gruppen arbetar med största intensitet och effektivitet. Man tar eget ansvar, engagerar sig och jobbar tillsammans mot de uppsatta målen som finns.

 

Vid detta skede kan även alla medarbetare uttrycka och vädra sina tankar, utan att konflikt uppstår. Diskussionerna som dessa tankar medför är däremot väldigt givande och kan även hjälpa gruppen att hitta nya vägar framåt. Ingen vill spendera tiden på konflikter. Att samarbeta och lösa uppgifterna är huvudfokus.

 

Vägen till bättre gruppdynamik

På samma sätt som det finns olika tankar kring vad gruppdynamik egentligen innefattar, finns det även olika åsikter på hur man förbättrar den. Till de mest välkända metoderna hör bland annat:

 

  • Susan A. Wheelan (IMGD)
  • Lencionis fem felfunktioner
  • FIRO
  • Tuckman

 

Susan A. Wheelan (IMGD)

Den metod som kanske allra flest ledare tillämpar för att stärka samspelet i gruppen, är Susan A. Wheelans IMGD. Denna metodik innefattar fyra olika stadier som enligt Susan samtliga team genomgår. Hon med många andra menar att det blir enklare att leda gruppen om man som chef känner till dessa stadier och vilka beteenden som är synonyma med dem.  

 

För att lära dig mer om Susans metod kan du med fördel läsa vår tidigare artikel om Grupputveckling.

 

Lencionis fem felfunktioner

Precis som namnet antyder innehåller denna metod fem felfunktioner som Patrick Lencioni anser göra det svårt att skapa en fungerande grupp. Dessa funktioner innefattar:

 

  • Förtroendeklyftor – Om gruppmedlemmarna saknar förtroende för varandra är det svårt att arbeta fokuserat och effektivt för att lösa uppgifterna.

 

  • Konflikträdslor – Att kunna vädra sina tankar med gruppen kan resultera i givande diskussioner som gör att man hittar nya vägar framåt. Medlemmar som är konflikträdda och därav inte vågar föra diskussioner gör det svårt att lösa uppgifterna.  

 

  • Reservationer – För att ta sig framåt gäller det att man vågar fatta beslut. Även om dem är tuffa och inte gillas av alla. En grupp som däremot är rädd för att fatta dessa beslut kommer att få det svårt att lösa uppgifterna.

 

  • Ansvarsflykt – I en fungerande grupp tar alla individer ansvar. En grupp som inte gör detta kommer att få det svårt att lösa uppgifterna.

 

  • Resultatblindhet – Laget före jaget. I en grupp gäller det att tänka på gruppens prestation och resultat före sitt eget. Medlemmar som bara fokuserar på sig själva kommer göra det svårt för teamet att lösa uppgifterna.

 

FIRO

FIRO är en förkortning av Fundamental Interpersonal Relations Orientation. En teori som introducerades av psykologen Will Schutz i slutet av 50-talet. Under denna tid studerade nämligen Schutz varför grupper som innehöll individer med samma utbildning och uppgifter fungerade på olika sätt.

 

Hans slutsats var att samtliga individer har tre fundamentala principer som måste finnas för att gruppen ska fungera. Dessa är:

 

  1. Tillhörighet – Samtliga individer har ett behov av att vara del av en gemenskap.

 

  1. Kontroll – Samtliga individer har ett behov av att kunna påverka den sociala miljön i gruppen.

 

  1. Närhet – Sist men inte minst har samtliga individer ett behov av att kunna känna närhet med andra människor.

 

Tuckman

Den sista metoden vi kommer att ta upp kallas för Tuckman. En modell som bäst kan beskrivas som en mix mellan den ovan- och förstnämnda metoden. Likt Susan A. Wheelers metod är denna indelad i olika faser:

 

  1. Forming – I det första steget bildas gruppen. Vid denna tidpunkt har ingen lärt känna varandra, vilket resulterar i en trevlig stämning där man individuellt funderar på om man vill vara med eller inte.

 

  1. Storming – Efter ett tag börjar medlemmarna i gruppen lära känna varandra. Man får ta del av både positiva och negativa sidor.

 

  1. Norming – I detta skede börjar gruppmedlemmarna att acceptera varandras styrkor och svagheter. Störst fokus läggs på att tillsammans lösa uppgifterna.

 

  1. Performing – Vid denna tidpunkt har man lämnat allt groll bakom sig. Arbetet sker målinriktat och medlemmarna börjar även forma ett starkare band mellan varandra.

 

Vidareutvecklas hos ExMi

Hos oss på ExMi hittar du flertalet givande utbildningar som hjälper dig att bli en bättre ledare. En ledare som kan skapa och manövrera en framgångsrik grupp. Något som är väldigt positivt med våra program är att de varvar teori med praktik på ett optimalt sätt, vilket medför att du erhåller verktyg som skapar goda incitament för hela organisationen.

 

Om du vill utvecklas i din roll som ledare, kan vi bland annat rekommendera våra utbildningar:

 

| Return
0 ( 0 reviews)

Related

Not any article

Sök

Kategorier

Tags

Artiklar

  • Konflikthantering – fem tips för att hantera konflikter
  • 5 tips för en lyckad karriärplanering
  • Fem tips för en lyckad kompetensinventering
  • Fyra metoder för bättre gruppdynamik
  • Fem tips för att hantera svåra samtal som chef
  • Vikten av ett tydligt ledarskap
  • Ledarskapsträning – även chefer behöver utvecklas
  • Medarbetarutveckling – utveckla din viktigaste resurs
  • Grupputveckling – för ett bättre team
  • Vikten av strategisk kompetensutveckling
Sida 1 av 7 FörstFöregående [1]