Under de senare årtionden har tjänstearbete ökat dramatiskt i Sverige och forskningen om hur arbetet organiseras och leds har inte hängt med. En generell slutsats är att det inte finns något entydigt, enkelt mönster för hur tjänsteföretag organiserar eller leder sitt arbete. Det är snarare mångfalden och olikheterna mellan de nio fallen som är mest slående. Tjänsteverksamhet eller tjänsteföretag är med andra ord inga entydiga begrepp. För att fördjupa våra kunskaper om denna del av näringslivet måste mångfald tas på allvar i forsknings- och utvecklingssatsningar, bl a genom att ta hänsyn till kontexten.
Trots de stora skillnaderna har dock två kunskapsbehov identifierats vilka tycks gälla generellt:
- Personerna har svårt att beskriva hur en tjänsteorienterad verksamhet faktiskt bedrivs och arbetar, dess förutsättningar, villkor och utmaningar. Det finns en utbredd övertygelse bland de intervjuade företagen att tjänstebaserade verksamheter arbetar utifrån andra förutsättningar och står inför andra utmaningar än tillverkningsindustrin.
- Oavsett innehåll och hur arbetet är organiserat, är intervjupersonerna övertygade om att individens och medarbetarens kreativitet eller innovationspotential är av största vikt för framgång, men hur man skall komma åt den vet man inte. Med andra ord: Hur kan man ta tillvara medarbetarens potential på ett effektivt sätt? Och hur skapas förutsättningar för innovation och långsiktig utveckling?
Kreativitet och innovationer kommer inte ur tomma intet utan det krävs både kunskap, erfarenheter och attityder för ett sådant klimat. En viktig faktor i detta sammanhang är att bedriva kontinuerlig seriös chefsutveckling där man både kunskaps- och kompetensmässigt säkerställer chefers prestationsförmåga.
|
